|
9. Det
bästa nummer Mammas Salonger någonsin gjort: Showen ”Jorden
runt på fyra timmar” är nog den show jag, totalt sett, tycker
har varit bäst hittills. Men sett ur publiksynpunkt, så tycker
jag nog att Schlagermedleyt är det bästa enskilda numret.
Patrik om:
Johan:
Ensemblens ”old man” har alltid ett leende på läpparna och nära
till skratt. Har stans bästa rock-shuffle-groove och är
förbannat rolig. En tjurskalle emellanåt, men vem fan är inte
det…
Thomas:
En finurlig ung herre, som det är vansinnigt roligt och
intressant att sitta och diskutera livets alla vedermödor med.
Har finfin koll på det estetiska runt en show och gör ett galant
arbete i det tysta. Tycker om pilsner. Och poker.
Micke: Min radarpartner i allt utom sex…
Tidsoptimisternas mästare som fixar det mesta. Oavsett om det
har med en dator eller en besvärlig ackordsvända att göra. Jag
har förbannat roligt med Micke och är oerhört glad över att han
finns och att jag fått nöjet att jobba med honom. Dessutom är
han oerhört musikaliskt begåvad.
Fredrik:
En vansinnigt bra musiker! Och då menar jag inte
bara musikaliskt utan även i allt runt om. Han är van att
turnéra och van att bedriva musikverksamhet i grupp. Kommer med
många bra förlösande idéer när det står still hos andra.
Dessutom djävligt rolig och ofta också sanslöst tankspridd och…
klumpig är nog ett passande ord. En bra kock också dessutom.
Gunnar: Gunnar har fortfarande inte fått svar från högre
ort på frågan om varför dygnet bara har 24 timmar. Här sitter
det aldrig fast och det är ju tur det, för då skulle det nog
ganska snabbt barka iväg åt hellvete. Gunnar äter bara på jämna
veckor, om han får tid över vill säga. Om datorn strejkar, så är
det Gunnar man ringer. Då kommer han… när han får en minut över…
Är nog den av oss som utvecklats mest som musiker under de här
tio åren. En glad gamäng, som jag gärna umgås med… när han har
tid…
Niklas: Här har vi ensemblens största musikaliska geni,
egentligen. Det folk rent allmänt nog inte vet om Niclas är att
han är en fantastisk sångare och låtskrivare. Jag är glad så
länge vi får behålla honom som ljudtekniker i synnerhet och i
Ö-vik i allmänhet. Trevlig, rolig, glad, vetgirig, engagerad,
ödmjuk, hjälpsam… ja, superlativen är hur många som helst…
Kenneth: Idésprutan nummer 1! Man frapperas över hur
karlns hjärna måtte gå på högvarv ”vaett”. Alltid positivt
inställd till det mesta och Kebbe är en av de få jag känner, som
ALDRIG snackar skit om någon. Har ett grymt tryck i ”pipan” och
det måste komma någonstans ifrån. Har en egen liten teori om att
eftersom jag aldrig sett Kebbe arg, så har han nog mycket energi
över till sin sång. Jag har ibland funderat över hur han blir
när han blir riktigt förbannad. Måtte jag aldrig få uppleva det,
för någonstans någon gång måste det smälla. Och då vill jag nog
inte vara där…
Maria: Har ofta fått frågan ”Varför är hon kvar i Ö-vik?
Hon kan ju bli hur stor som helst…”. Ja… så är det ju, men det
coola är… att det skiter hon i. Hon är mer intresserad av vad
det blir till middag och vem som ska hämta dottern på dagis.
Maria har en skön distans till det hon gör och det är nog lite
det som gör henne så ”stor”. Personligen tycker jag också att
det är lite som att låta Foppa spela i Svedjeholmens IF… Man
tycker att med den tjurigheten hon besitter skulle hon kunna
komma hur långt som helst. Men det är lite som med tjuren
Ferdinand…”-Jag trivs bättre här, där jag kan sitta och lukta på
blommorna…”…
Ann: Ann är vårt ess! Med en röst så klar som en bäck om
våren får hon mig att rysa när hon tar i. Är lite som Maria, att
skulle hon satsa lite så skulle hon kunna gå långt. Alltid glad
och lättsam och man undrar ibland vad vi gjort för att förtjäna
den tur vi hade när vi fick med henne i gänget.
|
